Eldstäder

Här följer en genomgång av olika typer av lokal-eldstäder. För varje produkt anges lämpligt användningsområde samt uppgift om rökgastemperatur och lämpligt tvärsnitt på skorstenen. Dessa uppgifter är endast vägledande och fabrikantemas uppgifter gäller i första hand.
En eldstads effekt är inget mått på hur bra den är utan en uppgift om hur mycket värme som den avger. Med för stor effekt blir rummet alldeles för varmt alternativt blir förbränningen försämrad om man stryper eldningen. Om man önskar en effektiv eldstad är det verkningsgraden man ska kontrollera.

Tunga eldstäder

Till gruppen tunga eldstäder hör kakel-, tegel- och täljstensugnar. Gemensamt för dessa är att de har en stor massa. De väger från 500 kilo upp till flera ton. Detta är bra om man önskar kontinuerlig värme. Tunga eldstäder bör eldas med två brasor per dygn. Då avges värme under lång tid utan att eldstaden svalnar helt. Tunga eldstäder är mindre lämpliga när man vill att det ska bli varmt snabbt.

Tunga eldstäder har hög verkningsgrad och uppfyller miljökraven. Även äldre kakelugnar uppfyller dagens miljökrav enligt provningar på Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP. Rökgastemperaturen är lägre än 350°C och lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 150 cm². Effekten varierar mellan 3 och 7 kW.
En murspis är utförd på samma sätt som en kakelugn men utvändigt är den putsad i stället för kakelklädd. Därför brukar den även kallas för fattigmansugn.
Gamla, nedmonterade kakelugnar ska muras upp av en fackman. En traditionell kakelugn blir med tiden otät och behöver sättas om. Det är oftast bättre att renovera en gammal kakelugn än att köpa en ny. En täljstensugn är utförd efter samma princip som en kakelugn men består rakt igenom av täljsten.
Bildexempel kakelugn

Kakelkamin
Kakelkaminen kan sägas vara en braskamin med en kakelugns utseende. Kakelkaminen har en längre avsvalningstid än en braskamin, men inte så lång som en kakelugn. En kakelkamin ger värme fort och uppnår full effekt på ungefär två timmar. Den är ett alternativ för den som vill ha en lyxigare braskamin eller inte har ett bjälklag som tål belastningen av en vanlig kakelugn. En kakelkamin har hög verkningsgrad och uppfyller miljökraven. Rökgastemperaturen kan uppgå till 450°C och lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 150 cm². Vikten är omkring 350 kg. Effekten varierar mellan 5 och 12 kW.

Braskaminer
Braskaminer i plåt är lätta och effektiva spisar som snabbt ger ifrån sig värme och som är lämpliga för tilläggsvärme eller kompletterande uppvärmning. I anslutning till eldstaden finns luftkanaler som värmer upp luft som cirkulerar genom självdrag eller med hjälp av en fläkt. Den varma luften stiger mot taket och sprider sig i lokalen. När varmluften kyls sjunker den mot golvet för att åter sugas mot spisen och in i värmeväxlaren.
Braskaminer ger mycket värme fort vilket är bra för utkylda fritidshus eller om centralvärmen står på sparlåga. Om kaminen ska användas för mer permanent uppvärmning ska man ha en modell med lågeffekt. I annat fall blir det för varmt i rummet. Verkningsgraden varierar mellan 65 och 85 % och rökgastemperaturen når 350 till 450°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 200 cm². Beroende på modell kan effekten variera mellan 3 och 12 kW. Även vikten kan variera mycket men normalt brukar den vara mellan 100 och 200 kg.

Gjutjärnskaminer
Kaminerna är särskilt lämpade för villor med god ventilation och öppen planlösning. Värmen bör ha möjlighet att spridas i hela huset eftersom verkningsgraden är god. Gjutjärnskaminer är väl testade konstruktioner som fungerar bra även idag. Kaminen avger värme från alla ytor och är ofta utrustad med en kokplatta. Kaminen behöver fyllas med ved relativt ofta eftersom eldstadsutrymmet är litet. Fungerar utmärkt i till exempel fritidshus som behöver värmas upp snabbt. Gjutjärnet som material har lång livslängd.
Verkningsgraden på gjutjärnskaminer varierar mellan 60 och 75 % och rökgastemperaturen mellan 350 och 450°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är omkring 200 cm². Effekten varierar mellan 3-13 kW och vikten varierar mellan 65 och 180 kg.

Pelletskaminer
En pelletskamin är lämplig att använda för eldning under längre perioder då den kan brinna länge på låg effekt. De första pelletskaminerna dök upp på 80-talet. En del kaminer är svensktillverkade, andra är importerade. Förbränningen kan regleras steglöst så att kaminen ständigt ger rätt inomhustemperatur. Kaminen kräver viss skötsel och tillsyn, men påfyllning av pellets behöver ofta inte göras mer än några gånger i veckan. Rätt injusterad och eldad ned rätt pelletsstorlek av hög kvalitet märks den knappt alls av grannarna.
Verkningsgrad är på många modeller över 90 % och vikten varierar mellan 90 och 150 kg. Rökgastemperaturen är ofta betydligt lägre än 200°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanaen är omkring 80 cm². Effekten kan variera mellan 3 och 12 kW.

Köksspisar
Om du vill ha en eldstad för att kunna laga mat är det en vedeldad köksspis som du ska ha. I många äldre hus var köksspisen den centrala punkten, som höll hela huset varmt. De gamla gjutjärnsspisarna kom i bruk mot slutet av 1800-talet och murades ofta in i en redan befintlig eldstad. En gjutjärnsspis ger omedelbar värme och fungerar bra till både matlagning och uppvärmning. Effekten är beroende på modell mellan 3 och 10 kW. Verkningsgrad varierar mellan 50-90 % beroende på modell. Vikten varierar mellan 100-200 kg. Rökgastemperaturen från en köksspis är normalt lägre än 350°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 120 cm².

Öppen spis
En vanlig murad öppen spis lämpar sig bara för myseldning då man vill se en brasa men inte har något behov av värme. Den uppvärmda luften går ohejdat rakt upp i skorstenen. Verkningsgraden är därför mycket låg. Den mesta värmen kommer som strålningsvärme från brasan. För att höja verkningsgraden monteras ibland eldkråkor som är formade som U-bockade rör. När de värms upp av eld och glöd uppstår en luftcirkulation genom röret. Med naturkrafternas hjälp sugs rumsluften in och upphettad luft blåser ut. Den öppna spisen saknar i regel lucka. Rökgastemperaturen från en öppen spis är lägre än 350°C. En traditionell murad öppen spis väger mycket och kräver ett ordentligt fundament.

Spisinsatser
För att förbättra verkningsgraden i en befintlig öppen spis måste elden kunna regleras. En spisinsats kan användas för att göra det. Insatsen placeras i spisen och ansluts till skorstenen med ett separat rör (tex insatsrör) som heter kassettanslutning för spisinsatser. Om elden får tillräckligt med syre blir förbränningen effektiv och värmen hög. Vedförbrukningen minskar avsevärt och verkningsgraden förbättras till 40-70 %.

Gasoleldade öppna spisar
En gasoleldad öppen spis är svår att skilja från en vedeldad spis. Den gula lågan och de keramiska vedträden är förvillande lika en riktig öppen spis. Då lågan inte brinner med fullständig förbränning behöver den gasoleldade öppna spisen anslutas till en avgaskanal. Rökgastemperaturen brukar understiga 100°C.

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr

Vill du ha en öppen spis, kakelugn eller kamin?

Här är en snabb jämförelse mellan olika värmekällor.

1. Öppen spis: snabb strålvärme, ingen eftervärme, 5-12% verkningsgrad.

2. Öppen spis med insatskamin: kort uppvärmningstid, fungerar som kompletterande värmekälla, viss eftervärme, 60-80 % verkningsgrad.

3. Braskamin i gjutjärn eller plåt: kort uppvärmningstid, effektiv värmekälla, viss eftervärme. 60-80% verkningsgrad.

4. Gammal kakelugn/Rörspis: viss uppvärmningstid, viss strålvärme, effektiv värmekälla, lång eftervärme, kräver regelbunden eldning. 40-60% verkningsgrad

5. Ny kakelugn/Sandugn: viss uppvärmningstid. viss strålvärme, effektiv värmekälla, lång eftervärme, kräver regelbunden eldning. 40-90% verkningsgrad

Eldningssätt
Kaminen är lätt att elda och ger snabb uppvärmning. I hem med bra ventilation kan den värma upp även stora utrymmen. Kakelugnen kräver lite mer pyssel och passning av luckor och vred. Ska du få den behagliga och långlivade värmekälla som kakelugnen är kräver den regelbunden eldning och en jämn temperatur. Annars bildas kondens som fräter sönder rökgångar och skorsten. En kakelugn som stått oanvänd i tre år har eldningsförbud och måste godkännas av en skorstensfejarmästare. En öppen spis kräver framförallt en bra installation så att den är lätt att elda och inte ryker in. Är det dessutom lagom drag så hinner du njuta ett bra tag av värmen och eldslågorna innan showen är slut.

Vedförbrukning
Hur mycket ved som går åt beror på hur mycket du eldar, hur ofta du eldar, vilken vedsort du eldar med, vilken typ av eldstad du har och hur stora ytor som ska värmas upp. Men här är ändå en grov uppskattning för dig som vill ha en uppfattning.

Med en kamin som du eldar på höst-, vinter- och vårkvällarna för att höja värmen några grader, så räkna med att det går åt ett par brasor om dagen och ungefär 4-5 kubikmeter ved på en säsong. Med kakelugnen som extra värmekälla räcker med en brasa om dagen, och som enda värmekälla 2-3 brasor om dagen och ungefär 4-5 kubik ved på en säsong. En öppen spis slukar ved. En brasa räcker inte länge. För helgmys under vinterhalvåret kan du räkna med ca två kubik.  

Vedförvaring
Tar du in lite ved i taget och förvarar ditt huvudsakliga vedlager på en sval och torr plats, helst utanför bostaden, så slipper du besvär med skräp, barkborrar och kvalster. Barkborren är visserligen inget skadedjur. Men äggen som bor mellan bark och trä blir till larver som blir till skalbaggar. Det kan gå snabbt och de kan bIi många.

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr

Skorstenshöjd

Vad finns det för regler kring skorstenshöjd?

Avgörande för hur hög skorstenen ska vara är den förhärskande vindriktningen. Det vill säga den normalt vanligaste vindriktningen i området. Om röken kommer att blåsa mot andra byggnader eller det egna huset kan det var nödvändigt att höja skorstenen. Skorstenshöjden är av betydelse för flera olika saker, främst att skapa undertryck i eldstaden så att förbränningen blir bra. Skorstenen ska mynna så att gnistor inte kan antända taket eller intilliggande byggnader.
I tättbebyggda områden har skorstenen även en viktig funktion för grannsämjan. Skorstenen måste släppa ut röken på en sådan höjd att grannar inte blir störda. En förutsättning är även att man eldar på ett korrekt sätt. I dagens hus med mekanisk ventilation sugs röklukt lätt in. Eldning bör därför undvikas vid olämplig väderlek; som när det råder lågtryck eller inversion eftersom röken då slår ner bland husen.
Draget i skorstenen försämras om skorstenen inte är lodrät. Det finns skorstenar som enligt typgodkännandet får vara horisontella på vindbjälklaget. Ur funktionssynpunkt är det en mycket dålig lösning. För att kompensera motståndet i den horisontella biten kan skorstenshöjden behöva vara flera meter högre. En skorsten som mynnar en meter ovanför husets högsta punkt brukar vara tillräckligt hög. För eldstäder som används som sekundär eldstad godtas en lägre höjd. Man bör då samråda med kommunen och sotningsdistriktet.
De senaste reglernas om skorstenens höjd är följande:  Tidigare var det 1 meter över nock, nu räcker det med 1 meter högre än takytan där skorstenen bryter ut, under förutsättning att skorstenen mynnar ut över nocken.

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr

Avsotningsmedel

Eliminerar att eldfarlig blanksot bildas. Luckrar upp hårda beläggningar i eldstad och skorsten. Ett måste för den som eldar med ved, pellets, flis och sågspån. Höjer verkningsgraden och underlättar sotningen.

Sot kostar pengar.
Genom att reducera mängden sot och beläggningar på de värmeupptagande ytorna erhålles en högre verkningsgrad för värmeupptagning i pannan. Medlet består huvudsakligen av alkalinitrater, nitriter och Mg. Vid upphettning av additivet sker en långsam sönderdelning. När temperaturen stegras antänds additivet och bildar en gråaktig dimma bestående av små ”kristaller”. Dessa kristaller  har egenskapen att efter en viss tid omsätta sig med sura eller omättade beståndsdelar i sotskiktet på alla rökgasberörda ytor i pannan eller kaminen, och omvandlar i första hand svavelsyra och svaveldioxid till sulfater.

Sulfaterna klibbar ej och bl.a. av denna orsak blir sotets vidhäftningsförmåga nedsatt. Samtidigt sker en sänkning av sotets/kolets antändningstemperatur med c:a 200C-300C. Detta innebär att det oförbrända kolet i beläggningen kommer att förbrännas bort. Samtidigt sker då en fysikalisk förändring av beläggningen som luckras upp och blir lös och porös. Beläggningen lossnar av sig själv och ramlar ned i ugnen och går då lätt att aska ur. Detta innebär att även eldstad och fönster i kaminen blir fria  från sot. Additivet reducerar även halten oförbränt i flygaskan d.v.s. sotpartiklarna som annars följer med rökgaserna ut i atmosfären. Vid  förbränning av avsotningsmedel tillförs inga nya ämnen, som inte redan finns vid naturlig fastbränsleeldning ex. ved och pellet. Additivet är också fritt från klorider och inte i sig själv explosivt.

Dosering

1. Vänta till kaminen eller pannan är riktigt varm.
2. Ta 2msk avsotningsmedeli ett papper och skrynkla ihop till en boll
3. Kasta in ”bollen” i öppen låga eller på glödbädden 1-2 gånger per vecka, eller efter behov.
4. Detta ger en renare panna och ett ökat värmeutbyte.
5. Håller ugn, lucka och skorsten ren från tjära och sot.
6. Minskar stoft och sotutsläpp genom skorstenen.
7. Vid kraftig tjärbildning dosera dagligen sju dagar i följd.

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr

Vinddriven skorstensventilator

Svårt att få fart på elden i eldstaden eller ökad fukthalt i källaren? Vanliga orsaker är dåligt drag i skorstenen eller dålig ventilation. Genom att installera en vinddriven ventilator, tex Aspirotor, så får du inte bara fart på elden snabbare, utan också bättre ventilation allmänt i huset.

 

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr

Dagens skorstenstips – kajgaller

Fågelbon i rökgas- eller ventilationskanaler orsakar dåligt drag i din skorsten och kan göra eldstaden svår eller omöjlig att använda. Speciellt vanligt är problemen i hus som används sällan t.ex. fritidshus. Lösningen kallas kajgaller – ett kraftigt galler som är lätt att installera och gör att du slipper oönskade hyresgäster i skorstenen.

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr

Dagens Tips – sotlucka

Förr satt alltid sotluckan nära pannan. Om luckan var skållhet eller läckte litegrann hade ingen större betydelse. Idag tänker man annorlunda och placerar sotluckor där det passar bäst. För att slippa risker ska du därför välja sotluckor som är både värmeisolerade, gastäta och barnsäkra. Har du sotlucka någon annanstans än i pannrummet- byt!

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr

Skorstenens tröghet?

En kall skorsten måste värmas upp till samma temperatur som rökgaserna för att fungera optimalt, dvs ge bra drag. En kall skorsten sänker rökgasernas temperatur och bromsar rökgasflödet. Den tid det tar att värma upp skorstenen är ett mått på värmetrögheten. En stenskorsten eller murad skorsten har hög värmetröghet – temperaturen stiger med högst någon grad per timma. Ska en stenskorsten bli tillräckligt varm krävs flera dygn av kontinuerlig eldning. En stålskorsten, däremot, har låg värmetröghet uppvärmningen går på några minuter vilket betyder att du får bra drag snabbt.

Det påstås ofta att en uppvärmd stenskorsten hjälper till att värma huset. Man glömmer då att massor av värme redan gått åt för att värma upp skorstenen. Och att en stenskorsten i praktiken nästan aldrig hinner bli så varm att den börjar ge värme ifrån sig.

Dagens högeffektiva pannor levererar sin värme under ett antal korta, intensiva eldningsperioder per dygn. Däremellan står pannan stilla och skorstenen svalnar. En skorsten som är anpassad till den här verkligheten måste ha låg värmetröghet, dvs värmas upp snabbt. I framtiden, då pannorna är ännu effektivare och all energi verkligen måste utnyttjas vid förbränningen, har vi inte råd med tröga skorstenar.

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr

Reparera skorstenen – frihet under ansvar

Alla delar i en fastighet, från tak till golv, behöver underhållas och repareras. Detta gäller även rökkanaler i murade skorstenar skorstensrenovering. Det finns många skäl till att man behöver reparera skorstenen. Den kanske vanligaste är naturlig åldring genom att skorstenen ständigt är utsatt för väder och vind. Andra vanliga orsaker är kondens och överhöga temperaturer.
När en rökkanal som inte använts på något år ska börja användas på nytt är det vanligt att den läcker eller fungerar dåligt. I de flesta fall visar sig felen när sotaren ska rengöra rökkanalen. Den kan vara sprucken, fogarna kan vara urgröpta, stenar kan sitta lösa eller ha fallit bort osv. I värsta fall är skorstensfejarmästaren tvungen att utfärda eldningsförbud. Men då har det gått långt och skadorna är mycket allvarliga. En uppmärksam villaägare kan emellertid upptäcka vad som håller på att hända långt tidigare.
Den som har anlag för svindel ska naturligtvis inte klättra upp på taket och kontrollera skorstenen. Be hellre sotaren eller ett auktoriserat skorstensföretag att göra en grundlig Översyn. Det kostar visserligen en slant, men lönar sig i längden.

Hur stor rökkanal behövs?
När man ska välja reparationsmetod är det viktigt att veta hur stor rökkanalen behöver vara. Det som avgör är pannans storlek, vilket bränsle man använder samt rökgastemperaturen vid pannan. Den som eldar med olja klarar sig ofta med en liten rökkanal, medan vedeldning kräver stor kanalarea på grund av den stora rökgasvolymen. För pelletseldning fungerar oftast en mellanstor rökkanal. När det är absolut nödvändigt att varenda kvadratcentimeter kanalarea bevaras, är invändig beläggning av rökkanalen med glidgjutningsmassa det enda möjliga valet.

Glidgjutning
Arbetet inleds med en noggrann rengöring. . Därefter glidgjuts massan fast mot väggarna med hjälp av ett friktionsverktyg som vinschas upp genom skorstenen. Verktygets form och dimension anpassas noga till kanalen. Behandlingen upprepas ända tills kanalen är tät. Friktionsverktyget jämnar också till ytan, så att kanalen efter behandlingen är slät och går lätt att rengöra. En slät yta gör också att sot- och tjärpartiklar har svårare att fastna. Glidgjutningsmassan på keramiska material, som tål mycket höga temperaturer. Den är givetvis typgodkänd och har en konsistens som gör att den tränger in djupt i sprickor och håligheter i t ex fogar. Därigenom binder den ihop skorstenen och tätar effektivt mot rökgaser. Sammansättning på glidgjutningsmassan gör att den har extremt god vidhäftning även på svårt nedsmutsade ytor.

Böjliga, rostfria insatsrör
När det går att acceptera en viss minskning av kanalarean (det kan ibland vara en fördel, t ex vid kondensproblem) är den bästa och enklaste reparationsmetoden att montera rostfria insatsrör. I de flesta fall går det att få rökkanalen tät genom att montera ett runt skorstensrör (insatsrör) inuti rökkanalen i hela dess längd.  Först tar man upp ett arbetshål i skorstenen strax ovanför eldstaden. Sedan kontrolleras kanalens mått genom att man drar upp en tolk som har samma dimension som röret genom kanalen. Skorstensröret förs ned uppifrån i rökkanalen och kopplas ihop med en bottenkona (inmurningsstos) av syrafast, rostfritt Stål ovanför eldstaden. Sedan sätts abetshålet igen varefter utrymmet mellan röret och rökkanalens väggar fylls med skorstensisolering (vermikulit), för mer information om vermikulit se www.vermikulit.se. Allra sist monteras ett toppfoder av syrafast, rostfritt stål som skyddar röret mot mekanisk åverkan.

En läckande skorsten kan orsaka både gasförgiftning och bränder. Detta är skälet till att myndighetern ställer höga krav på en skorstens funktion. Dessutom måste den vara i bra skick för att ge god ekonomi. Det är tillåtet för vem som helst att försöka reparera sin egen skorsten för att därefter få den godkänd av skorstensfejaren i ditt område. Även reparationer av utvändig puts på skorstenen längre ner i huset kan utföras av den som har tillräckliga kunskaper.

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr

Kondens i skorstenen

Kondens – vanligt problem som ofta är enkelt att fixa!
Förr, när olja och ved var billigt, gjorde det inget att man eldade för kråkorna. Pannan gick ofta och skorstenen var relativt varm. Några kondensproblem existerade inte och ingen miljödebatt heller. Idag kan den som har gott om tid och skogsägare i släkten fortfarande elda billigt med ved. Oljan, däremot, har blivit betydligt dyrare och man räknar med att den kommer att stiga ytterligare hela tiden. Det här betyder att den som eldar med olja måste vara ekonomisk – det gäller att krama mesta möjliga energi ur varje oljedroppe för att ha råd att varma sitt hus. Panntillverkarna har givetvis anpassat sig till det här. Idag finns således pannor och brännare som har extremt hög verkningsgrad, samtidigt som sotmängden är liten.

Kräver anpassning
De högeffektiva pannornas fördel är samtidigt deras nackdel. När du utnyttjar energin i pannan maximalt, så behöver pannan inte gå lika ofta. Den står stilla mesta tiden och temperaturen i skorstenen hinner sjunka. Följden blir att skadliga syror som tidigare följt med de varma rökgaserna ut i atmosfären, nu stannar kvar i skorstenen och fälls ut som kondens på innerväggarna i rökkanalen. Varje liter olja som förbränns, frigör ungefär 1 liter vattenånga.
Kondens i en skorsten uppstår när rökgasernas temperatur, mätt cirka 1 meter ned i skorstenen, sjunker under 65-70°C. Nästan alla moderna pannor kan orsaka kondens. Tyvärr är det inte alla installatörer som informerar villaägarna, utan kondensproblemen kommer som en obehaglig överraskning några veckor efter pannbytet. Exakt samma sak som vid pannbyte kan även inträffa när man byter från en gammal brännare till en ny med högre verkningsgrad.

Kondens eller inte?
Ett typiskt varningstecken är att skorstenen blir vitfärgad ovanför taket. I Värsta fall känns en syrlig lukt i huset, tapeterna kan bli missfärgade och putsen lossnar på väggarna kring skorstenen. Kondensvätskan består mest av vatten, men innehåller aggressiva syror. Kondens är speciellt farligt för tegelskorstenarnas fogar eftersom de drabbas av frätskador, fryser sönder och börjar läcka.

Salter, klorider och syror
Ibland kan ämnen som finns i atmosfären eller i huset följa med tilluften in i brännaren. Det kan handla om salter som finns i närheten av kusterna och kring vissa processindustrier. eller om ångor från vanliga rengöringskemikalier och avfettningsmedel som används i hemmet. Detta problem berör en stor del av Sveriges villor. Om det finns salter, dvs klorider, i tilluften bildas ibland en mycket aggressiv syra som direkt fräter hål i vanliga metaller och gjutgods, även s k rostfritt stål. För ett antal år sedan drabbades många gas- och oljeeldade villor längs Sydsveriges kuster av dessa kloridproblem. Problemet kvarstår idag. Du som eldar med spanmål ställs utöver kloridproblemet, inför ett annat problem. Rökgaserna innehåller nämligen också svavel, myr- och ättiksyra, som kan fräta sönder insatsrör av vanligt rostfritt stål.

Första hjälpen
Lindriga kondensproblem går ibland att avhjälpa med en eller flera av nedanstående åtgärder:
* Installera insatsrör som är rätt anpassad i dimensionen. Minskar man arean i skorstenen så ökar hastigheten på rökgaserna på väg ut och de hinner inte kylas ned så att kondens uppstår.
* Acceptera lite lägre verkningsgrad och höj rökgastemperaturen så att kondens inte uppstår (dvs elda för kråkorna – det kan faktiskt bli billigare än att anpassa skorstenen)
* Isolera röret mellan panna och rökkanal så att rökgaserna håller högre temperatur
* Fyll igen utrymmet längst ned i rökkanalen. Flytta upp rensluckan om det behövs
* Montera motdragslucka som bil dar en luftspalt i rökkanalen. Den minskar ytan för rökgaserna och sänker halten av koldioxid.

 

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr