Eldstäder

Här följer en genomgång av olika typer av lokal-eldstäder. För varje produkt anges lämpligt användningsområde samt uppgift om rökgastemperatur och lämpligt tvärsnitt på skorstenen. Dessa uppgifter är endast vägledande och fabrikantemas uppgifter gäller i första hand.
En eldstads effekt är inget mått på hur bra den är utan en uppgift om hur mycket värme som den avger. Med för stor effekt blir rummet alldeles för varmt alternativt blir förbränningen försämrad om man stryper eldningen. Om man önskar en effektiv eldstad är det verkningsgraden man ska kontrollera.

Tunga eldstäder

Till gruppen tunga eldstäder hör kakel-, tegel- och täljstensugnar. Gemensamt för dessa är att de har en stor massa. De väger från 500 kilo upp till flera ton. Detta är bra om man önskar kontinuerlig värme. Tunga eldstäder bör eldas med två brasor per dygn. Då avges värme under lång tid utan att eldstaden svalnar helt. Tunga eldstäder är mindre lämpliga när man vill att det ska bli varmt snabbt.

Tunga eldstäder har hög verkningsgrad och uppfyller miljökraven. Även äldre kakelugnar uppfyller dagens miljökrav enligt provningar på Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP. Rökgastemperaturen är lägre än 350°C och lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 150 cm². Effekten varierar mellan 3 och 7 kW.
En murspis är utförd på samma sätt som en kakelugn men utvändigt är den putsad i stället för kakelklädd. Därför brukar den även kallas för fattigmansugn.
Gamla, nedmonterade kakelugnar ska muras upp av en fackman. En traditionell kakelugn blir med tiden otät och behöver sättas om. Det är oftast bättre att renovera en gammal kakelugn än att köpa en ny. En täljstensugn är utförd efter samma princip som en kakelugn men består rakt igenom av täljsten.
Bildexempel kakelugn

Kakelkamin
Kakelkaminen kan sägas vara en braskamin med en kakelugns utseende. Kakelkaminen har en längre avsvalningstid än en braskamin, men inte så lång som en kakelugn. En kakelkamin ger värme fort och uppnår full effekt på ungefär två timmar. Den är ett alternativ för den som vill ha en lyxigare braskamin eller inte har ett bjälklag som tål belastningen av en vanlig kakelugn. En kakelkamin har hög verkningsgrad och uppfyller miljökraven. Rökgastemperaturen kan uppgå till 450°C och lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 150 cm². Vikten är omkring 350 kg. Effekten varierar mellan 5 och 12 kW.

Braskaminer
Braskaminer i plåt är lätta och effektiva spisar som snabbt ger ifrån sig värme och som är lämpliga för tilläggsvärme eller kompletterande uppvärmning. I anslutning till eldstaden finns luftkanaler som värmer upp luft som cirkulerar genom självdrag eller med hjälp av en fläkt. Den varma luften stiger mot taket och sprider sig i lokalen. När varmluften kyls sjunker den mot golvet för att åter sugas mot spisen och in i värmeväxlaren.
Braskaminer ger mycket värme fort vilket är bra för utkylda fritidshus eller om centralvärmen står på sparlåga. Om kaminen ska användas för mer permanent uppvärmning ska man ha en modell med lågeffekt. I annat fall blir det för varmt i rummet. Verkningsgraden varierar mellan 65 och 85 % och rökgastemperaturen når 350 till 450°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 200 cm². Beroende på modell kan effekten variera mellan 3 och 12 kW. Även vikten kan variera mycket men normalt brukar den vara mellan 100 och 200 kg.

Gjutjärnskaminer
Kaminerna är särskilt lämpade för villor med god ventilation och öppen planlösning. Värmen bör ha möjlighet att spridas i hela huset eftersom verkningsgraden är god. Gjutjärnskaminer är väl testade konstruktioner som fungerar bra även idag. Kaminen avger värme från alla ytor och är ofta utrustad med en kokplatta. Kaminen behöver fyllas med ved relativt ofta eftersom eldstadsutrymmet är litet. Fungerar utmärkt i till exempel fritidshus som behöver värmas upp snabbt. Gjutjärnet som material har lång livslängd.
Verkningsgraden på gjutjärnskaminer varierar mellan 60 och 75 % och rökgastemperaturen mellan 350 och 450°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är omkring 200 cm². Effekten varierar mellan 3-13 kW och vikten varierar mellan 65 och 180 kg.

Pelletskaminer
En pelletskamin är lämplig att använda för eldning under längre perioder då den kan brinna länge på låg effekt. De första pelletskaminerna dök upp på 80-talet. En del kaminer är svensktillverkade, andra är importerade. Förbränningen kan regleras steglöst så att kaminen ständigt ger rätt inomhustemperatur. Kaminen kräver viss skötsel och tillsyn, men påfyllning av pellets behöver ofta inte göras mer än några gånger i veckan. Rätt injusterad och eldad ned rätt pelletsstorlek av hög kvalitet märks den knappt alls av grannarna.
Verkningsgrad är på många modeller över 90 % och vikten varierar mellan 90 och 150 kg. Rökgastemperaturen är ofta betydligt lägre än 200°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanaen är omkring 80 cm². Effekten kan variera mellan 3 och 12 kW.

Köksspisar
Om du vill ha en eldstad för att kunna laga mat är det en vedeldad köksspis som du ska ha. I många äldre hus var köksspisen den centrala punkten, som höll hela huset varmt. De gamla gjutjärnsspisarna kom i bruk mot slutet av 1800-talet och murades ofta in i en redan befintlig eldstad. En gjutjärnsspis ger omedelbar värme och fungerar bra till både matlagning och uppvärmning. Effekten är beroende på modell mellan 3 och 10 kW. Verkningsgrad varierar mellan 50-90 % beroende på modell. Vikten varierar mellan 100-200 kg. Rökgastemperaturen från en köksspis är normalt lägre än 350°C. Lämpligt tvärsnitt på rökkanalen är 120 cm².

Öppen spis
En vanlig murad öppen spis lämpar sig bara för myseldning då man vill se en brasa men inte har något behov av värme. Den uppvärmda luften går ohejdat rakt upp i skorstenen. Verkningsgraden är därför mycket låg. Den mesta värmen kommer som strålningsvärme från brasan. För att höja verkningsgraden monteras ibland eldkråkor som är formade som U-bockade rör. När de värms upp av eld och glöd uppstår en luftcirkulation genom röret. Med naturkrafternas hjälp sugs rumsluften in och upphettad luft blåser ut. Den öppna spisen saknar i regel lucka. Rökgastemperaturen från en öppen spis är lägre än 350°C. En traditionell murad öppen spis väger mycket och kräver ett ordentligt fundament.

Spisinsatser
För att förbättra verkningsgraden i en befintlig öppen spis måste elden kunna regleras. En spisinsats kan användas för att göra det. Insatsen placeras i spisen och ansluts till skorstenen med ett separat rör (tex insatsrör) som heter kassettanslutning för spisinsatser. Om elden får tillräckligt med syre blir förbränningen effektiv och värmen hög. Vedförbrukningen minskar avsevärt och verkningsgraden förbättras till 40-70 %.

Gasoleldade öppna spisar
En gasoleldad öppen spis är svår att skilja från en vedeldad spis. Den gula lågan och de keramiska vedträden är förvillande lika en riktig öppen spis. Då lågan inte brinner med fullständig förbränning behöver den gasoleldade öppna spisen anslutas till en avgaskanal. Rökgastemperaturen brukar understiga 100°C.

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr