Kondens i skorstenen

Kondens – vanligt problem som ofta är enkelt att fixa!
Förr, när olja och ved var billigt, gjorde det inget att man eldade för kråkorna. Pannan gick ofta och skorstenen var relativt varm. Några kondensproblem existerade inte och ingen miljödebatt heller. Idag kan den som har gott om tid och skogsägare i släkten fortfarande elda billigt med ved. Oljan, däremot, har blivit betydligt dyrare och man räknar med att den kommer att stiga ytterligare hela tiden. Det här betyder att den som eldar med olja måste vara ekonomisk – det gäller att krama mesta möjliga energi ur varje oljedroppe för att ha råd att varma sitt hus. Panntillverkarna har givetvis anpassat sig till det här. Idag finns således pannor och brännare som har extremt hög verkningsgrad, samtidigt som sotmängden är liten.

Kräver anpassning
De högeffektiva pannornas fördel är samtidigt deras nackdel. När du utnyttjar energin i pannan maximalt, så behöver pannan inte gå lika ofta. Den står stilla mesta tiden och temperaturen i skorstenen hinner sjunka. Följden blir att skadliga syror som tidigare följt med de varma rökgaserna ut i atmosfären, nu stannar kvar i skorstenen och fälls ut som kondens på innerväggarna i rökkanalen. Varje liter olja som förbränns, frigör ungefär 1 liter vattenånga.
Kondens i en skorsten uppstår när rökgasernas temperatur, mätt cirka 1 meter ned i skorstenen, sjunker under 65-70°C. Nästan alla moderna pannor kan orsaka kondens. Tyvärr är det inte alla installatörer som informerar villaägarna, utan kondensproblemen kommer som en obehaglig överraskning några veckor efter pannbytet. Exakt samma sak som vid pannbyte kan även inträffa när man byter från en gammal brännare till en ny med högre verkningsgrad.

Kondens eller inte?
Ett typiskt varningstecken är att skorstenen blir vitfärgad ovanför taket. I Värsta fall känns en syrlig lukt i huset, tapeterna kan bli missfärgade och putsen lossnar på väggarna kring skorstenen. Kondensvätskan består mest av vatten, men innehåller aggressiva syror. Kondens är speciellt farligt för tegelskorstenarnas fogar eftersom de drabbas av frätskador, fryser sönder och börjar läcka.

Salter, klorider och syror
Ibland kan ämnen som finns i atmosfären eller i huset följa med tilluften in i brännaren. Det kan handla om salter som finns i närheten av kusterna och kring vissa processindustrier. eller om ångor från vanliga rengöringskemikalier och avfettningsmedel som används i hemmet. Detta problem berör en stor del av Sveriges villor. Om det finns salter, dvs klorider, i tilluften bildas ibland en mycket aggressiv syra som direkt fräter hål i vanliga metaller och gjutgods, även s k rostfritt stål. För ett antal år sedan drabbades många gas- och oljeeldade villor längs Sydsveriges kuster av dessa kloridproblem. Problemet kvarstår idag. Du som eldar med spanmål ställs utöver kloridproblemet, inför ett annat problem. Rökgaserna innehåller nämligen också svavel, myr- och ättiksyra, som kan fräta sönder insatsrör av vanligt rostfritt stål.

Första hjälpen
Lindriga kondensproblem går ibland att avhjälpa med en eller flera av nedanstående åtgärder:
* Installera insatsrör som är rätt anpassad i dimensionen. Minskar man arean i skorstenen så ökar hastigheten på rökgaserna på väg ut och de hinner inte kylas ned så att kondens uppstår.
* Acceptera lite lägre verkningsgrad och höj rökgastemperaturen så att kondens inte uppstår (dvs elda för kråkorna – det kan faktiskt bli billigare än att anpassa skorstenen)
* Isolera röret mellan panna och rökkanal så att rökgaserna håller högre temperatur
* Fyll igen utrymmet längst ned i rökkanalen. Flytta upp rensluckan om det behövs
* Montera motdragslucka som bil dar en luftspalt i rökkanalen. Den minskar ytan för rökgaserna och sänker halten av koldioxid.

 

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr