Hur påverkar olika bränsle din skorsten?

Det är många faktorer som påverkar valet av bränsle i en panna – tillgång och pris, energiinnehåll, miljöpåverkan, framtidsutsikter osv. Inget hus är det andra likt och därför rekommenderar vi att du tar reda på så mycket som möjligt innan du bestämmer dig.

Du kan prata med energirådgivaren i din kommun eller besöka Energimyndighetens webbplats www.stem.se. Där kan du också beställa trycksaker av olika slag. En bra allmän information är skriften ”Värme i villan”. I den här handboken år det inte en debatt kring olika bränslens för- och nackdelar, utan en redovisning hur de påverkar skorstenen i ditt hus. Och vad som är viktigt att tänka på.

En nyckelfaktor när du vill ta reda på hur pannan och skorstenen fungerar, är rökgasernas temperatur, mätt direkt efter pannan. Därför rekommenderar vi att du installerar en rök-gastermometer. Försäkringsbolag, skorstensfejarmästare med fler säljer rökgastermometrar.

OLJA – HUR LÄNGE RÄCKER DEN?
Olja är fortfarande ett mycket vanligt bränsle i villor, hyreshus, kontor och industrilokaler. Fortfarande är tillgången god, samtidigt som det är bekvämt att elda med olja. Stigande oljepriser och hårdare miljökrav har fått pann- och brännartillverkarna att utveckla allt effektivare konstruktioner. Idag är det möjligt att utnyttja nästan all den energi som finns i oljan – verkningsgraden hos både pannor och brännare närmar sig 100 procent. Tyvärr är oljan inte ofarlig för skorstenen. Den höga verkningsgraden ger låg rökgastemperatur och litet rökgasflöde i skorstenen. Detta ger kall uteluft möjlighet att tränga ned i skorstenen och orsaka kondens. Den höga verkningsgraden gör också att pannan står stilla under långa perioder, vilket förvärrar kondensproblemen ytterligare. Nu behöver inte kondens vara någon katastrof. Men det gäller att ha en skorsten som kan hantera de stora mängder kondensvätska det kan handla om i en modern panna.

VEDELDNING – BRA FOR PLANBOKEN MEN TUFFT FÖR SKORSTENEN.
Alla villaägare vill spara pengar. Många som eldar med olja eller värmer huset med el upptäcker plötsligt hur dyrt det blir. Och varken olje- eller elpriserna lär bli lägre framöver. En modern vedpanna med väl tilltagen ackumulatortank klarar sig länge mellan påfyllningarna. Dessutom är värmeeffekten betydligt högre än hos en gammal vedpanna Det är inte så förvånande att vedeldningen blir allt mer populär.

Vedeldning ger betydligt hetare rökgaser än oljeeldning. Skillnaden uppgår till flera hundra grader. Dessutom får rökgaserna betydligt större volym. Är rökkanalen dimensionerad för oljeeldning är det ovanligt att den räcker till för vedeldning. Den som har en murad skorsten kan ibland hitta en kanal i skorstenen som har tillräcklig area. Givetvis går det också att installera en helt ny skorsten. Men i de allra flesta fall blir nog resultatet att man avstår från vedeldningen och väljer andra alternativ, t ex pellets. Den som börjar elda med ved trots att rökkanalen är för liten blir besviken. Pannan storknar, draget blir otillräckligt, energiutbytet lågt och faran för soteld ökar. I värsta fall blir den tilltänkta besparingen både en kostnad och en extra risk. Landets miljömyndigheter är inte förtjusta i vedeldning, speciellt inte itätbebyggda områden. Skälet är att rökgaserna innehåller en hel del partiklar och ämnen som både kan smutsa ned grannens tvätt och orsaka hälsoproblem.

Farliga skorstenar
Då oljan var billig installerades tusentals stålskorstenar i svenska villor. Dessa hembyggda skorstenar bestod i princip bara av ett isolerat rör av låglegerat stål. Man räknar med att livslängden för dessa stålskorstenar är högst 15-20 år. Under årens lopp har isoleringen sjunkit samman så att delar av stålröret nu är helt oisolerat. Samtidigt har rörets väggar blivit tunnare på grund av korrosion. Så länge villaägaren fortsätter med olja är risken relativt liten – stålröret blir inte varmare än vad omgivningen klarar. Går villaägaren däremot över till vedeldning, blir stålröret så hett att trävirke i närheten kan ta eld. Och då är eldsvådan ett faktum. Det är ingen slump att ett av landets försäkringsbolag låtit inspektera sina kunders stålskorstenar, just för att förebygga bränder!

Farlig teknik
Felaktig eldningsteknik är en annan riskfaktor. Den okunnige villaägaren fyller pannan till brädden, stänger spjället och pyreldar för att veden ska räcka länge. I praktiken betyder det här att alla förutsättningar för normal förbränning försvinner – istället för värme producerar pannan prima trätjäral Trätjäran sätter sig som s k blanksot i skorstenen. Blanksoten är lätt att antända och ger mycket hög temperatur när den brinner – över 1000°C. Och eftersom en vanlig skorsten klarar högst 450°C, så säger det sig självt vad som kan hända .

Ännu fler faror
Torr ved brinner lätt. Att förvara ved nära pannan är därför mycket olämpligt – en enda förflugen gnista kan betyda katastrof. Den som vill satsa seriöst på vedeldning måste ha sinne för ordning och reda. Och det gäller att ha förstående grannar – i nya villaområden brukar varken vedupplag eller vedeldning vara populärt.

VARNING FÖR KOMBIPANNOR
Bränsle, skorsten och panna måste avpassas till varandra. S k kombipannor, som påstås fungera bra för både olja och ved, i praktiken är en teknisk omöjlighet. Är skorstenen dimensionerad för oljeeldning så räcker inte kanalen till för vedeldning. Är skorstenen dimensionerad för vedeldning sa blir kanalen för stor för oljeeldning – rökgastemperaturen blir låg, effekten otillräcklig och du får kondens. Ska en kombipanna fungera acceptabelt så måste villan ha två, olika stora, rökkanaler! Detta är dock tekniskt svårt att lösa.
De största farorna uppstår när en kombipanna används för standig vedeldning. De korta rökgasvägarna ger höga gastemperaturer, ofta uppemot 800-900°C. Medan en normal skorsten är gjord för högst 450°C. Är skorstenen av stål så finns risk för att isoleringen smälter när temperaturen överstiger 700°C. Hettan transporteras då direkt till trävirke i närheten och branden kommer som ett brev på posten.

PELLETS
Framtidens uppvärmning måste baseras på uthålliga energikällor, dvs som kommer att finnas kvar under lång tid. I Sverige betyder detta i första hand vattenkraft tillsammans med bioenergi. Allt fler villaägare vill själva kunna påverka sin uppvärmningskostnad. Ett sätt är att satsa på pellets, som i allt högre grad börjar framstå som det enda trovärdiga alternativet till el och olja.

God tillgång
Pellets är ett förädlat biobränsle med högt energiinnehåll – 2,3 liter pellets motsvarar en liter olja. Detta innebär att pellets lönar sig att frakta långa sträckor och blir därigenom tillgängligt för villaägare i hela landet. Kostnåden för att frakta pellets med båt från övre Norrland till Mälardalen motsvarar ca 2 öre per kWh. Pellets är ett inhemskt bränsle som varken bidrar till försurning eller ökade utsläpp av koldioxid. De kolväten som finns kvar efter förbränningen bryts lätt ned i naturens egna kretslopp. Detta gör pellets till en bra energikälla även från miljösynpunkt. Förutsättningen är att den utrustning som används är avsedd för pelletseldning. De flesta pelletsbrännare som finns på marknaden är svensktillverkade och monteras enkelt i pannor avsedda för olje- eller vedeldning. Alla brännare passar dock inte till alla pannor. De flesta pelletskaminer importeras och är från början avsedda för den nordamerikanska marknaden. De brännare och pannor som säljs i Sverige fungerar utmärkt, men det finns risk för kallraskondens när man eldar vid låga effektuttag. Välj alltid P-märkta brännare och kaminer.

Ökande efterfrågan
I första hand är det villaägare som vill ersätta olja och el, samt vedeldare som tröttnat på slitet, som satsar på pellets. Cirka 800.000 svenska villor har elvärme, varav cirka 500.000 har direktverkande elvärme. Omkring 500.000 av dessa klarar sig med en lokal eldstad för ved eller pellets. Nästan 400.000 svenska villor har oljeeldning. Omkring 90% av dessa går att konvertera till pelletseldning. Det lönar sig att byta – villaägaren kan räkna med en kostnad som är 40% lägre än olja och 60% lägre än elvärme. Besparingen motsvarar med råge räntor och amorteringar på investeringen. I de flesta fall kan man därför räkna med att en pelletsanläggning är återbetald inom 3-5 år.

Pelletseldning kräver en bra rökkanal
Som vid andra bränslen är det rökkanalen som avgör hur anläggningen fungerar. Den ska skapa rätt undertryck och leda bort rökgaserna effektivt. Den ska dessutom skydda mot utläckande gas och isolera mot brand. Och sist men inte minst – den ska fungera år efter år med ett minimum av tillsyn. Läckande rökgaser förekommer ibland då en oljepanna konverteras till pelletseldning. Detta beror på att brännarens fläkt skapar ett övertryck i pannan, vars luckor sällan är helt täta.
Till skillnad från vedeldning, där höga rökgastemperaturer kan skada skorstenen och orsaka brand i näraggande trävirke, är riskerna små med pelletseldning. Rökgastemperaturen är låg (under 160°C). Detta betyder, precis som vid oljeeldning, att kall uteluft får möjlighet att tränga ner i skorstenen och hindra rökgaserna. När detta händer är kondensrisken stor. Vid kondens måste den befintliga rökkanalens area minskas genom att man installerar ett flexibelt insatsrör. Ett problem vid pelletseldning är att rökgasvolymen är relativt stor då full effekt tas ut. Vid lägre effektuttag är volymen liten. Att dimensionera rökgaskanalen blir därför en känslig balansgång. Till villabruk används ofta insatsrör med diametrar mellan 110-125mm. Ett annat vanligt problem är att utrustningarna är känsliga för tryckförändringar genom skorstenen som orsakas av skiftande väderlek. En motdragslucka som balanserar draget kompenserar dessa tryckförändringar och förebygger driftstörningar. Motdragsluckan placeras mellan eldstaden och insatsröret, antingen på rökstosen eller i murverket.

Ny skorsten?
Skall du installera en ny skorsten för pelletseledning så är det viktigt att inte välja allt för stor rökkanal. Tala alltid med skorstensfejarmästaren innan du installerar en pelletseldningsutrustning. Tänk på att det oftast krävs en bygganmälan för att börja elda pellets. Även försäkringsbolaget vill veta att du bytt bränsle.

FLISSÅGSPÅN – BILLIGT MEN SKÖTSELKRÄVANDE
Här handlar det t ex om flis från energiskog eller restprodukter från sågverk. Det betyder att eldning med flis och sågspån oftast är förbehållet dig som bor i närheten av ett sågverk eller har tillgång till överskottsmaterial på annat sätt. Att elda med flis och sågspån kan vara mycket billigt, framför allt om du har ringa transportkostnad. Men eftersom tillgängligheten är avgörande, och sågverken numera hellre säljer sitt sågspån till pelletstillverkning, så minskar ändå flis- och sågspånseldningen. Men det finns alltid fastighetsägare som är beredda att offra mycket tid för att spara pengar. Bränslet har stor volym, dvs kräver stor plats. Det kräver dessutom speciell utrustning för mottagning, lagring och hantering. Vissa försäkringsbolag kräver också att bränslelagret utformas på speciellt sätt. Bränslets fukthalt har stor betydelse för ekonomin. Är flisen eller sågspånet fuktigt, blir utfallet betydligt sämre än om bränslet är torrt. Och eftersom det handlar om en restprodukt, så är fukthalten nästan aldrig garanterad. Flis- och sågspånseldning påminner mer om vedeldning än om pelletseldning. Vid förbränningen är det vanligt med överhöga rökgastemperaturer – uppemot 700 – 800°C är inte ovanligt. Inga skorstenar är konstruerade eller typgodkända för dessa temperaturer. Flis- och sågspånseldning ger stor rökgasvolym. Detta innebär att skorstenskanalerna måste vara väl tilltagna för att klara de volymvariationer som förekommer. Fundera inte på flis- eller sågspånseldning om du har en skorsten som är dimensionerad för oljeeldning – det är dömt att misslyckas! Man kan tro att den höga rökgastemperaturen garanterar att ingen kondens uppstår. Tyvärr är detta inte helt sant. Fuktigt sågspån i kombination med moderna, högeffektiva pannor kan resultera i kondens och syrautfällningar i skorstenen. Flis- och sågspånseldning kräver att bränslet tillförs kontinuerligt och i rätt mängd. Därför styr moderna pannor för flis- och sågspånseldning hela eldningsprocessen automatiskt. Systemet måste justeras in perfekt om ekonomin ska bli den önskade och du ska slippa att ständigt bevaka din panna och drabbas av kondens och syrautfällning. Den största risken vid flis- och sågspånseldning är bakbränder, dvs att bränsle som finns i frammatningsaordningen kan antändas och en brand sprida sig bakåt i anläggningen ända till flis- eller sågspånsförrådet.

SPANNMÅL – ETT BRA ALTERNATIV FRÄMST FÖR LANTBRUKET
Att elda med spannmål är inget nytt, men företeelsen har kommit riktigt i ropet de senaste åren. Främst är det jordbrukspolitiska beslut som gör spannmålseldning till en god affär. Tidigare användes enkla pannor och okomplicerade brännare med låg verkningsgrad. De kördes på full effekt och med hög temperatur. Askmängden blev stor och pannan krävde nästan daglig tillsyn. Dagens pannor och brännare är betydligt effektivare och kräver mindre arbete, men istället har andra problem uppenbarat sig. Som med många andra bränslen är det låg rökgastemperatur som är boven i dramat. Om bränslet håller en fukthalt på 12-15% och värmebehovet motsvarar 5 m³ olja per år, så kommer 3.000 liter vatten att avges. Och en stor del av detta kommer att kondensera i skorstenen. Men vid spannmålseldning är förhållandena extra besvärliga. Den kondens som bildas innehåller dels klorider som fälls ut i skorstenen, dels myr -och ättiksyra som angriper och bryter ner insatsrör av vanligt rostfritt stål. Kodensvätskan har extremt lågt PH-värde och fräter även sönder fogarna i murverket. I värsta fall kan pannan också angripas. Lösningen är ett insatsrör tillverkat av rostfritt stål med hög krom halt – Cromaflex SL från NSP. Husägaren blir av med de speciella problem som spannmålseldning orsakar, och får på köpet ett skorstensrör som klarar både möjliga och omöjliga framtida bränslen. Insatsröret Cromaflex SL är P-märkt och typgodkänt. Det finns i diameter upp till 300 mm, vilket gör att det kan installeras även på panncentraler och värmeverk som vill satsa på spannmål som bränsle

GAS – SOM OLJA FAST I GASFORM
Gas är inte något nytt på den svenska marknaden. Att värma upp huset och laga mat med hjälp av stadsgas har man gjort ända sedan mitten av 1800-talet. På några håll i landet förekommer även uppvärmning med propan och gasol. Allra vanligast är dock naturgas, och gasnätet byggs ut successivt, framför allt i södra och västra Sverige.
Även om energiinnehållet kan variera mellan olika slags gas, så påminner gas som bränsle mest om olja. Förbränningen är är dock renare och ger mindre utsläpp av miljöskadliga ämnen. En vanlig oljepanna som förses med en speciell brännare kan användas för gaseldning. Vid gaseldning blir rökgastemperaturen ännu lägre än vid oljeeldning så låg att man ibland inte ens behöver någon traditionell skorsten. Det räcker med en avgaskanal genom väggen bakom en modern gaspanna. Den låga rökgastemperaturen innebär emellertid att risken för kondens ökar. Den kondensrisk som uppstår genom att en högeffektiv panna står stilla under långa perioder finns även vid gaseldning.

 

Digg This
Submit to StumbleUponShare on Tumblr